Tidigare program


Peter Celsing 1920 – 1974

Började studera till arkitekt vid KTH som 18-åring. Han arbetade sedan på olika ställen, även utomlands, och samarbetade med arkitekter som Sigurd Lewerentz, innan han startade eget. Han arbetade hårt och ritade ständigt skisser och ritade om och inspirerade sina medarbetare att överträffa sig själva. Han deltog hela livet i tävlingar, 22 stycken, och vann 7 av dem.

Blackebergs tunnelbanestation 1948-52.
Under sin tid som chefsarkitekt vid AB Stockholms Spårvägars arkitektkontor 1948–1952 ritade Peter Celsing ett stort antal förortsstationer för Stockholms tunnelbana, bland dem en uppmärksammad stationshall i Blackeberg som skiljer sig från alla andra. (Wikipedia)

På 50-talet och framåt ritade han flera berömda kyrkor: Härlanda med enkla klassiska former med volym, rymd och dämpat ljus och handslaget hårdbränt tegel och klar först efter fem omarbetade ritningar.

 

Därefter fler kyrkor i bland annat Vällingby, Almtuna och Nacksta.

 

 

Han ritade Operans om- och tillbyggnad 1955. Ett exempel på verkligt hållbar inredningskonst är Bakfickans trivsamma  interiör som sedan dess inte någon restauratör haft anledning att ändra.

Blev professor vid KTH 1960 och föreläste då om rumsupplevelsen: ”Ett rum är inte bara ett fysiskt objekt. Dess utformning, innehåll, minnen och associationer åstadkommer en rumsupplevelse som om vi befinner oss i ett kraftfält, ett metafysiskt rum.

Hans föreläsningar och genomgångar av elevernas övningsskisser blev stora ögonblick. Han kunde formulera sig haiku-liknande: ”Till syvende och sist är arkitektur en fråga om mått och ljus.

På 60-talet ritade han Stadsgårdsbergets omvandling och Filmhuset, där det krävdes total ljudisolering vilket han löste med separata hus i huset och genom att väggar och bjälklag hängdes från kraftiga takbalkar. Det blev ”ett praktexempel på modernismen, samma suveräna behandling av mått och proportioner som hos Palladio och Corbusier”.

Han deltog också i omvandlingen av Stockholms innerstad, som hade börjat med en stadsplanetävling 1932, fortsatt med Cityplan 46 och så tävlingen om Sergels torg 1965. Peter Celsing var först inte särskilt intresserad men arbetade sedan intensivt i slutet av 1965, vann och fick ansvar för att utforma det nya Kulturhuset som avgränsar torget.

Grundtanken fanns nästan omedelbart. Kulturhuset skulle vara som en stor loggia bakom en tunn skärm av glas, och där skulle kulturen utspela sig i sitt eget varuhus.

Ulf Zettersten: Stadsbildsmässigt ger Kulturhuset ”ett tydligt avslut på den modernistiska stadsbyggnadskatastrofen. Den dominanta, enhetligt och horisontellt utformade torgfasaden ger befriande stadga åt hela Sergels torgs rumsliga mish mash”.

MEN OCKSÅ: Mänskligt revanscherar Kulturhuset de i övrigt till underjorden, nedryckta människorna, fotfolket, fotgängarna, genom att bjuda upp i sex dagsljusbelysta våningar som gjorda för att kunna sitta, gå eller stå och se ner på torget och dess biltrafik. Att komma in och vistas på något av ”hyllplanen” är som att vistas på en glasveranda, man känner sig upplyft till sinnes, en känsla av välbehag.

OCH: Huset är tillgängligt som en centralstation med många entréer och ingen särskild huvudentré.

Riksbankshuset invigs i april 1976. Den svarta stenen, spjälkad svart diabas från Skåne, ger känsla av absolut stabilitet, allvar och oåtkomlighet. De djupa fönsternischerna göra fasaden tjockare och mer hemlighetsfull. Fasaden har gyllene snittets harmoniska proportioner men i övrigt går kvadraten igenom hela huset. Symbolen för ett statiskt tillstånd.

Slutord: Jag hade 1962 ingen aning om vem Peter Celsing var. Nu vet jag bättre. Peter Celsing och den 15 år äldre Gunnar Asplund har bakom sig verk i världsklass. Båda fick korta liv, inspirerande och som förebilder, som banerförare för paradigmskiften: Asplund för funktionalism, Celsing för känslomässiga värden under efterkrigstidens rekordår.

Läs mer:    

Vårt första program för hösten 2020 ägde rum utomhus med samling på Prosten Pihls innergård måndagen den 7 september kl 18.00

Först kom vårt uppskjutna årsmöte och därefter tog Göran Hedin över och berättade och visade bilder som visade allt vad som hänt under de senaste århundradena i kvarteret Guldsmeden.  Temat för föredraget, som även senare i höst ska komma ut i bokform, var hur kvarteret omvandlats från ett tidigt lasarettsområde till en modern stadsdel. Många olika yrkesverksamheter har funnits där: färgeri, bryggeri, bageri, åkeri, kopparslageri, glasmästeri, måleri, guldsmide, fiskaffär, urmakeri, kafé, bildhuggeri och tvätteri för att nämna de viktigaste.

Några inledande minuter av Göran Hedins föredrag kan du se i detta videoklipp.


Några bilder från föredraget:

Dessa två foton tog jag strax före vårt program. /Fride


Vårt första program för hösten 2020 är planerat att ske utomhus med samling på Prosten Pihls innergård måndagen den 7 september kl 18.00

VÄDRET ser ut att bli fint och vi är nu på förmiddagen denna måndag drygt trettio föranmälda. Välkomna alla i kväll och fler kan anmäla sig:  humnykoping@gmail.com

18.00 årsmöte som vi försöker göra så kort som möjligt genom att alla handlingar läggs ut på denna sida så att de kan studeras i förväg + avtackningar av två avgående styrelsemedlemmar

Dagordningen
Årsberättelsen
Valberedningens förslag
Ekonomisk plan för 2020
Ekonomisk plan för 2019
Revisorernas berättelse

Därefter berättar Göran Hedin om kvarteret Guldsmeden och vad det en gång i tiden fanns för verksamheter där samt visar bilder. Detta kommer att ta cirka en halvtimme, och vi avslutar sedan och kommer inte att ha någon gemensam stadsvandring.

Vi förstår att ett program utomhus som detta inte är optimalt för alla, men vi försöker göra det så corona-säkert som möjligt. Och om allt tekniskt fungerar kommer en film av detta föredrag att läggas ut på vår hemsida efteråt.

OBS TILLÄGG att vi kommer att behöva ha föranmälan till denna aktivitet och maximalt 50 deltagare om myndigheterna när det är aktuellt inte bestämt annat pga Corona-läget.

Föranmälan sker enklast genom att du svarar på den epost som strax skickas ut i dag fredag förmiddag från vår adress:

humnykoping@gmail.com


Torsdagen den 30 januari klockan 18.30 i NK-villan lyssnade vi till ett föredrag av professor Lars Karlsson, Uppsala, om etruskerna:

De gåtfulla Etruskerna – ett förindoeuropeiskt folk

Vill du skriva ut affischen inför detta föredrag? Den finns här.

Den etruskiska kulturen kan kännas igen från ca 700 f.Kr., med bucchero-keramik, inhumationsgravar i tumuli, rektangulära hus med taktegel, men hur uppstod den? Varifrån fick den sina influenser? Är etruskerna italiker eller invandrare från Anatolien? Olika argument för och emot kommer att diskuteras med exempel från både de svenska utgrävningarna i San Giovenale och Acquarossa samt från Anatolien.

Lars Karlsson presenterar sig själv så här:

Jag var doktorand i USA vid University of Virginia under 1984–88 och deltog under dessa år i Virginiauniversitetets utgrävningar i Morgantina på Sicilien. Disputerade 1992 i Göteborg på en avhandling om grekiska stadsmurar på Sicilien. Arbetade under 1993–2001 vid Svenska Institutet i Rom och skrev en bok om de etruskiska ”kungagrävningarna” på San Giovenale 1956–1965. Den trycktes 2006. Jag ledde även utgrävningar på San Giovenale. Från 2001 är jag vid Uppsala Universitet och från 2009 professor. Under 2004–2013 ledde jag Uppsala universitets utgrävningar i Labraunda i Turkiet.

Föredraget torsdagen den 30 januari presenteras här. Hundra ord om din förening infördes i SN:

Vid vårt möte i NK-villan den 30 januari talade professor Lars Karlsson från Uppsala universitet om etruskerna och den särpräglade kultur de utvecklade i Toscana i Italien under århundradena efter 700 f.Kr. Etruskerna var ett mycket religiöst folk med präster som var specialister på att se in i framtiden genom att skärskåda offerdjurs inälvor. De begravde sina döda i kammargravar som de försåg med möbler, husgeråd och målningar på väggarna av glada människor som deltar i festmåltider. Deras språk var inte släkt med något annat språk, vilket gör deras inskrifter extremt svåra att tyda. Enligt föredragshållaren är detta den främsta förklaringen till att de anses vara ett gåtfullt folk. Med sina initierade kunskaper levandegjorde Lars Karlsson deras kultur för en stor och vetgirig publik.


SISTA PROGRAMMET FÖR HÖSTEN 2019 HAR VARIT:

Torsdagen den 14 november i Olrogsalen klockan 18.30

Föredrag av Peter Bernhardsson:
Jollrande franska och manlig engelska. Moderna språk och 1800-talets utbildningsrevolution

Denna gång blev det inte någon eftersits men väl en stunds samvaro med mingel och lite extra påkostat bubbel och tilltugg efteråt.

AFFISCH som du själv kan skriva ut och sätta upp på lämplig plats finns här.

Peter Bernhardsson kommer från Nyköping men arbetar i dag vid Uppsala universitet. Han har forskat i hur läroverkens undervisning i klassiska antika språk efter hand mer och mer ersattes av moderna språk inom den nya gymnasieskolan.

Han är projektledare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.


Tisdagen den 22 oktober i Olrogsalen klockan 18.30

Kvinnors kamp för rösträtt och demokrati

Christina Florin talade om kvinnans väg till rösträtt och utbildning.

AFFISCH som du själv kan skriva ut och sätta upp på lämplig plats finns här.

Svenska rösträttskvinnor krossade inga fönsterrutor och brände inga byggnader. De ville inte framstå som bråkmakare som de engelska suffragetterna. De uppträdde i stället på ett svenskt ”lagom” sätt och följde folkrörelsetraditionen, organiserade sig, skrev dagordningar och begärde ordet. Men det fanns rebeller även här..

Christina Florin är professor em i kvinnohistoria vid Stockholms universitet. Hennes forskning har bland annat handlat om folkskolans lärare och lärarinnor, läroverkens manlighetsfostran, välfärdsstatens kvinnoreformer, kvinnliga tjänstemannayrken, 1960-talets känslokulturer och kvinnors rösträttskamp.

Inskickat till SN och sidan Hundra ord om din förening:

Professor emerita Christina Florin talade i tisdags för Humanistiska Förbundet om vägen till allmän och lika rösträtt som beslutades för hundra år sedan. Hon skildrade aktiva kvinnor som ville föra sin egen talan via valsedeln. Liberala reformer under 1800-talet låg till grund för rösträttsrörelsen. Folkskolestadgan 1842 och andra skolreformer gav kvinnor tillträde till universiteten. Även näringsfriheten var viktig. Christina Florin inriktade sig på den borgerliga rösträttsrörelsen och dess förgrundsfigurer, som ofta var akademiker, och kända författare som Ellen Key, Selma Lagerlöf och Elin Wägner.


Måndagen den 23 september i NK-villan klockan 18.30

Från edsvuren jordemor till legitimerad hälsovårdspionjär. Det svenska barnmorskeyrkets historia

Lena Milton är redaktör vid Svenskt biografiskt lexikon på Riksarkivet och disputerade år 2001 vid Uppsala universitet på en avhandling med titeln Folkhemmets barnmorskor. Studien behandlar yrkets utveckling från tidigt 1900-tal, då barnmorskorna trodde sig vara ”en kår på avskrivning”, till efterkrigstiden, då professionen istället blivit mycket etablerad. En av förklaringarna till denna framgång är den speciella historiska bakgrunden. Lena Milton är medlem av Riksförbundets styrelse.


Vi har nu 2019 genomfört vårens sista vanliga program som blev tredelat och därmed ovanligt jämfört med de flesta andra. Stort tack till Göran Hedin som med hjälp av Karl-Åke Lundin ordnat allt detta.

Nedanstående Hundra ord om din förening var införda i SN torsdagen den 16 maj:

Göran Hedin föreläste över ämnet ”Upptäck spåren av återuppbyggnaden efter rysshärjningarna 1719 – på väster och öster”. Efter härjningarna var Nyköping en rykande askhög och alla borgare hade flytt staden ut på landsbygden. Genom att studera skatteuppbördslängderna från 1719 till 1915 kunde Göran presentera personerna bakom stadens återuppbyggnad och vilka byggnader de uppfört. Tidiga byggnader var en skolbyggnad, ett hospital och kyrkoherdesbostället. Redan 1719 uppförde dock Madam Ek ett tobaksspinneri på tomten för nuvarande Handelsbanken. Efter föredraget tog Göran med oss på en vandring längs Storgatan från Väster till Öster och beskrev de första husen efter branden. Kvällen avslutades med trevlig samvaro på Restaurang Elverket.

Några fotografier visar några av spåren vi letade efter från uppbyggnaden efter ryssbränderna:

Den som vill fortsätta på temat 1719 och ryssbränderna kanske kan tipsas om denna stadsvandring längre fram i sommar.

Tisdagen den 7 maj kl 18.00 i Olrogsalen med Göran Hedin
OBS TIDEN 18.00
Upptäck spåren av återuppbyggnaden efter rysshärjningarna 1719 — på väster och öster.

AFFISCH att skriva ut

FÖRTYDLIGANDE: Punkt ett och två i programmet är gratis för medlemmar Du som inte är medlem behöver inte skaffa biljett i förväg till föredraget och rundvandringen, utan det går bra att betala entrén 50 kr vid dörren. Till eftersitsen har vi redan haft anmälan obligatorisk för alla.

18.00  Inledning i Olrogsalen i Culturum med en översiktlig bild av återuppbyggnaden av Nyköping efter rysshärjningen 1719.

19.00  Stadsvandring i Nyköpings västra och östra delar. Ni kan redan nu gissa var dessa byggnader en gångs fanns i vår stad:

Bilder från Bildgruppen i Nyköping

20.00  Avslutning för alla som nu anmält sig till en enkel måltid på Elverket med paj, grönsaksbuffé, ett glas vin till ett pris av 195 kr som betalas där och då.

Vi tror att det här kan bli en trivsam avslutning på kvällen och kanske början på en återupptagen tradition. Vi har nu fått bindande anmälan av tillräckligt många och fått klartecken av krögaren.

VÄLKOMNA till en spännande och innehållsrik kväll.

Evenemangskalendern

AFFISCH att skriva ut


Vill du förbereda dig inför kvällen hittar du vad Wikipedia kortfattat berättar om rysshärjningarna HÄR.

Nyköpings Historia I av Håkan Norén behandlar rysshärjningarna utförligare.

Nyköpings Kommuns hemsida sätter in bränderna i en kort historisk kronologi.

Det finns även en FB-sida om ryssbränderna.