Tidigare program


 

 

Torsdagen den 30 januari klockan 18.30 i NK-villan lyssnade vi till ett föredrag av professor Lars Karlsson, Uppsala, om etruskerna:

De gåtfulla Etruskerna – ett förindoeuropeiskt folk

 

Vill du skriva ut affischen inför detta föredrag? Den finns här.

Den etruskiska kulturen kan kännas igen från ca 700 f.Kr., med bucchero-keramik, inhumationsgravar i tumuli, rektangulära hus med taktegel, men hur uppstod den? Varifrån fick den sina influenser? Är etruskerna italiker eller invandrare från Anatolien? Olika argument för och emot kommer att diskuteras med exempel från både de svenska utgrävningarna i San Giovenale och Acquarossa samt från Anatolien.

Lars Karlsson presenterar sig själv så här:

Jag var doktorand i USA vid University of Virginia under 1984–88 och deltog under dessa år i Virginiauniversitetets utgrävningar i Morgantina på Sicilien. Disputerade 1992 i Göteborg på en avhandling om grekiska stadsmurar på Sicilien. Arbetade under 1993–2001 vid Svenska Institutet i Rom och skrev en bok om de etruskiska ”kungagrävningarna” på San Giovenale 1956–1965. Den trycktes 2006. Jag ledde även utgrävningar på San Giovenale. Från 2001 är jag vid Uppsala Universitet och från 2009 professor. Under 2004–2013 ledde jag Uppsala universitets utgrävningar i Labraunda i Turkiet.


SISTA PROGRAMMET FÖR HÖSTEN 2019 HAR VARIT:

Torsdagen den 14 november i Olrogsalen klockan 18.30

Föredrag av Peter Bernhardsson:
Jollrande franska och manlig engelska. Moderna språk och 1800-talets utbildningsrevolution

Denna gång blev det inte någon eftersits men väl en stunds samvaro med mingel och lite extra påkostat bubbel och tilltugg efteråt.

AFFISCH som du själv kan skriva ut och sätta upp på lämplig plats finns här.

Peter Bernhardsson kommer från Nyköping men arbetar i dag vid Uppsala universitet. Han har forskat i hur läroverkens undervisning i klassiska antika språk efter hand mer och mer ersattes av moderna språk inom den nya gymnasieskolan.

Han är projektledare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

 


Tisdagen den 22 oktober i Olrogsalen klockan 18.30

Kvinnors kamp för rösträtt och demokrati

Christina Florin talade om kvinnans väg till rösträtt och utbildning.

AFFISCH som du själv kan skriva ut och sätta upp på lämplig plats finns här.

Svenska rösträttskvinnor krossade inga fönsterrutor och brände inga byggnader. De ville inte framstå som bråkmakare som de engelska suffragetterna. De uppträdde i stället på ett svenskt ”lagom” sätt och följde folkrörelsetraditionen, organiserade sig, skrev dagordningar och begärde ordet. Men det fanns rebeller även här..

Christina Florin är professor em i kvinnohistoria vid Stockholms universitet. Hennes forskning har bland annat handlat om folkskolans lärare och lärarinnor, läroverkens manlighetsfostran, välfärdsstatens kvinnoreformer, kvinnliga tjänstemannayrken, 1960-talets känslokulturer och kvinnors rösträttskamp.

Inskickat till SN och sidan Hundra ord om din förening:

Professor emerita Christina Florin talade i tisdags för Humanistiska Förbundet om vägen till allmän och lika rösträtt som beslutades för hundra år sedan. Hon skildrade aktiva kvinnor som ville föra sin egen talan via valsedeln. Liberala reformer under 1800-talet låg till grund för rösträttsrörelsen. Folkskolestadgan 1842 och andra skolreformer gav kvinnor tillträde till universiteten. Även näringsfriheten var viktig. Christina Florin inriktade sig på den borgerliga rösträttsrörelsen och dess förgrundsfigurer, som ofta var akademiker, och kända författare som Ellen Key, Selma Lagerlöf och Elin Wägner.


Måndagen den 23 september i NK-villan klockan 18.30

Från edsvuren jordemor till legitimerad hälsovårdspionjär. Det svenska barnmorskeyrkets historia

Lena Milton är redaktör vid Svenskt biografiskt lexikon på Riksarkivet och disputerade år 2001 vid Uppsala universitet på en avhandling med titeln Folkhemmets barnmorskor. Studien behandlar yrkets utveckling från tidigt 1900-tal, då barnmorskorna trodde sig vara ”en kår på avskrivning”, till efterkrigstiden, då professionen istället blivit mycket etablerad. En av förklaringarna till denna framgång är den speciella historiska bakgrunden. Lena Milton är medlem av Riksförbundets styrelse.


Vi har nu 2019 genomfört vårens sista vanliga program som blev tredelat och därmed ovanligt jämfört med de flesta andra. Stort tack till Göran Hedin som med hjälp av Karl-Åke Lundin ordnat allt detta.

Nedanstående Hundra ord om din förening var införda i SN torsdagen den 16 maj:

Göran Hedin föreläste över ämnet ”Upptäck spåren av återuppbyggnaden efter rysshärjningarna 1719 – på väster och öster”. Efter härjningarna var Nyköping en rykande askhög och alla borgare hade flytt staden ut på landsbygden. Genom att studera skatteuppbördslängderna från 1719 till 1915 kunde Göran presentera personerna bakom stadens återuppbyggnad och vilka byggnader de uppfört. Tidiga byggnader var en skolbyggnad, ett hospital och kyrkoherdesbostället. Redan 1719 uppförde dock Madam Ek ett tobaksspinneri på tomten för nuvarande Handelsbanken. Efter föredraget tog Göran med oss på en vandring längs Storgatan från Väster till Öster och beskrev de första husen efter branden. Kvällen avslutades med trevlig samvaro på Restaurang Elverket.

Några fotografier visar några av spåren vi letade efter från uppbyggnaden efter ryssbränderna:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den som vill fortsätta på temat 1719 och ryssbränderna kanske kan tipsas om denna stadsvandring längre fram i sommar.

 

Tisdagen den 7 maj kl 18.00 i Olrogsalen med Göran Hedin
OBS TIDEN 18.00
Upptäck spåren av återuppbyggnaden efter rysshärjningarna 1719 — på väster och öster.

 

AFFISCH att skriva ut

FÖRTYDLIGANDE: Punkt ett och två i programmet är gratis för medlemmar Du som inte är medlem behöver inte skaffa biljett i förväg till föredraget och rundvandringen, utan det går bra att betala entrén 50 kr vid dörren. Till eftersitsen har vi redan haft anmälan obligatorisk för alla.

18.00  Inledning i Olrogsalen i Culturum med en översiktlig bild av återuppbyggnaden av Nyköping efter rysshärjningen 1719.

19.00  Stadsvandring i Nyköpings västra och östra delar. Ni kan redan nu gissa var dessa byggnader en gångs fanns i vår stad:

Bilder från Bildgruppen i Nyköping

20.00  Avslutning för alla som nu anmält sig till en enkel måltid på Elverket med paj, grönsaksbuffé, ett glas vin till ett pris av 195 kr som betalas där och då.

Vi tror att det här kan bli en trivsam avslutning på kvällen och kanske början på en återupptagen tradition. Vi har nu fått bindande anmälan av tillräckligt många och fått klartecken av krögaren.

VÄLKOMNA till en spännande och innehållsrik kväll.

Evenemangskalendern

AFFISCH att skriva ut

 


Vill du förbereda dig inför kvällen hittar du vad Wikipedia kortfattat berättar om rysshärjningarna HÄR.

 

Nyköpings Historia I av Håkan Norén behandlar rysshärjningarna utförligare.

 

 

 

Nyköpings Kommuns hemsida sätter in bränderna i en kort historisk kronologi.

Det finns även en FB-sida om ryssbränderna.