Månaden april är väl ljuvlig – eller grymmast av månaderna?

Månaden april är väl ljuvlig – som i de gamla konstnärernas allegoriska målningar – här Leandro Bassano

Jordens dag firas den 22 april.
Världsbokdagen firas den 23 april.

 

 

 

 

Men inte är det ljuvligt, om det är kallt och torrt och man sitter i fängelse – i Kajaneborg som Wivallius

Klagevisa över denna torra och kalla vår — nog är denna dikt aktuell igen denna torra och åter så kalla vår, eller hur?

 

April i Paris som film

Minns ni denna film från 1952 med Doris Day?

 

 

 

1956 kom skivan med Count Basie och den klassiska storbandsversionen April in Paris (med omtagningarna av slutet).

Men melodin skrevs redan på 30-talet för en musikal.

 

April in Paris,
Chestnuts in blossom,
Holiday tables,
Under the trees.
April in Paris,
This is a feeling,
No one can ever reprise.
I never knew the charm of spring,
Never met it face to face,
I never knew my heart could sing,
Never missed a warm embrace,
”til april in Paris,
Whom can i turn to?
What have you done to my heart?

 

Det finns också en roman som heter April i Paris med handlingen förlagd till andra världskrigets ockuperade Paris.

 

 

 

 

En dag i Paris låter oss följa hur Isabella Löwengrip lever och tänker — en värld som vi humanister kanske inte så ofta läser om eller följer och kommenterar.

 

”Som en månskensnatt i april”

En vacker kärleksförklaring i april med en krans av äppelblommor hittar vi i Franz Lehars operett Leendets land med premiär och succé i Berlin 1929. (Bäst av alla sjunger Nicolai Gedda och även Fritz Wunderlich.)
Då hade Puccini haft premiär på sin opera Madame Butterfly 1904 och Turandot haft postum urpremiär 1926 och Richard Strauss haft dito på sin Die Frau ohne Schatten i Wien 1919. Så de österländska inslagen var populära. Men tiderna förändras, och efter böcker som Edward Saids Orientalism har vår syn förändrats. Dags att läsa på! (Även Pär Lagerkvist fick för övrigt på 90-talet en postum kritik för att hans resonemang på 30-talet led av just orientalism.)

”April är grymmast av månaderna”

April är grymmast av månaderna - driver 
syrener fram ur de döda markerna, blandar 
begär och minne, kittlar 
dova rötter med vårregn. 
Vintern höll oss varma, svepte 
jorden i glömska och snö, gömde 
en droppe liv i torra lökar.

T S ELIOT: The Waste LandDet öde landet

Detta är en lång dikt med 434 rader i fem avdelningar. Den trycktes 1922 och hade dessförinnan kortats och redigerats hårt av Ezra Pound (bilden längst till höger i kollaget.). Den brukar räknas som en av modernismens viktigaste diktverk och har kommenterat och analyserats i oändlighet, vilket kan behövas eftersom Eliot som en klassiskt bildad man skriver på många språk, även latin och grekiska. Den första svenska översättningen gjordes av Karin Boye och Erik Mesterton men sedan 2002 finns en ny översättning av Jonas Ellerström. Där har han översatt allt till svenska.

Glöm inte att åtminstone provlyssna på Eliots egen röst och hans mycket exakta uttal i den uppläsning som finns bevarad.
Läsvärda kommentarer finns i Kristianstadsbladet och i Expressen.

Låt mig till sist påminna om att det redan år 1960 kom ut en bok som kritiserade västerlandets ”konsumtionshysteri” (consumerism). En bit ur den boken ingick faktiskt i en gymnasielärobok i engelska i början av 70-talet./Fride

 

 


Musik till en vacker vårhelg – några tips

Först kommer Schumanns romantiska symfoni nr 1, den som fått namnet Vårsymfonin.

Sedan vill jag lyfta fram vår egen Adolf Fredrik LIndblad och hans friskt optimistiska första symfoni som går i C-dur.

Vivaldi måste vara med, förstås, och jag har valt en version av Våren ur de fyra årstiderna som är bildsatt, med risk för att ni kanske storknar av allt vårvackert.

En liten del av Aaron Coplands balett Appalachian Spring får vara med — titta gärna lite extra på Ansel Adams fantastiska svartvita naturfotografier.

Sedan kommer två mycket stränga och fordrande dirigenter som båda kom i ropet internationellt efter andra världskriget och båda med blickar ut mot musikerna som såg allt och öron som hörde allt. På vissa av de bevarade fotona ser de också ganska lika ut.

Sixten Ehling får dirigera sista delen av Sibelius svit Lemminkäinen.

Och Sergiu Celibidache låter oss höra Långfredagsmusiken ur Parsifals akt III. Operan i Stockholm spelade tidigare ofta Parsifal i samband med påsk.

Sist kommer en inspelning från London av Stravinsky och Våroffer. Simon Rattle dirigerar utan noter, vilket tyder på ett otroligt minne, men det gjorde Sixten Ehrling också redan 1950./Fride

PÅSK – vad är det egentligen i dag?

PÅSK – vad är det egentligen i dag:

Påskhögtiden har, liksom julen och andra högtider, i en del länder förlorat mycket av sitt religiösa innehåll och blivit en sekulariserad familjehögtid där gammal folktro och kristna traditioner blandas.

Men en blandning från många olika håll finns redan i Wagners sista musikdrama Parsifal från 1882. Lyssna på Långfredagsundrets orkestermusik.

Strindberg skrev ett drama som heter Påsk och utspelar sig i en familj under påskdagarna. Numera ser man det sällan spelas på svenska teatrar. Kanske framstår det ”lyckliga” slutet i dag som alltför osannolikt eller alltför idealistiskt. /Fride

De Svenska Historiedagarna i Helsingfors 4-6 okt 2019

De Svenska Historiedagarna äger i år rum i Helsingfors 4 — 6 oktober

Ett preliminärt program är nu klart.       

Temat kommer att vara följande:
Sverige och Finland
En sammanflätad historia

 

Philip Teir har skrivit en upplysande men också rolig text om finska och finlandssvenska i Finland. Han har tidigare varit kulturchef på Finlands största svenskspråkiga tidning Hufvudstadsbladet, som utkommer dagligen i Helsingfors.

 

Svenskspråkiga tidningar utkommer också i Åbo, Vasa, Jakobstad, Borgå, Ekenäs men numera inte dagligen i dessa fall.  Arbetarbladet kommer numera bara ut på webben. Hangö och Pargas har tvåspråkiga tidningar. På Åland finns både Nyan och Ålandstidningen. Södra Österbotten runt Kristinestad har en tidning.  Lovisa har egen lokaltidning men bara en gång i veckan.

Jan-Erik Nordling ny hedersmedlem

Jan-Erik Nordling, ny hedersmedlem i Humanistiska Förbundet i Nyköping

— Jag blev mycket glad över detta, hälsar Jan-Erik när han fick beskedet hemma i sin bostad.

Han tror att det var 1947 som han blev medlem och har under många år arbetat i styrelsen som sekreterare. Vi tackar för ett så rekordlångt och ännu aktivt medlemskap. /Fride

Föredragen i hela landet 2017

Se vilken bredd det var på FÖREDRAGEN runt om i Sverige 2017

Riksförbundet har gjort en tematisk sammanställning över vem som talade över vilket ämne under 2017. Bredden är imponerande och visar vilken roll Humanistiska Förbundet spelar för att sprida kunskaper. Även tidigare års föredrag finns sammanställda på nedre delen av samma sida.
(Bilden visar Johan Holm som gäst hos oss i Nyköping.)

SHF:s småskriftserie

NYTT: SHF:s småskriftserie erbjuds till alla medlemmar Erbjudandet finns beskrivet HÄR.

RÄTTELSE: Den senast utgivna småskriften är Maj-Britt Anderssons bok om Caravaggio. Maj-Britt Andersson är fil. dr i konstvetenskap vid Uppsala universitet, forskare och lektor med italiensk konsthistoria som inriktning.