Tips till hemmasittare våren 2020

Senast uppdaterad 29 maj


Ulf Zettersten tipsar om Beethovens pianokonsert med Alice Sara Ott som solist.

Denna inspelning har redan setts 1628000 gånger.

 

 

Hennes hemsida.

 

 

 


Språkkrönika av Mikael Parkvall: Pronomen vet vi ju vad det är, fast hur är det med proverb? Den ordklassen saknar vi, men den finns i vissa utomeuropeiska språk – vilket visar att de klassiska indelningarna inte är av Gud givna.


 

 

 

 

 


Många av Stockholms museer är stängda tills vidare men det går att hitta deras hemsidor och leta där efter information och foton och filmer. Några exempel:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Vår och försommar och fågelsång hör ihop. Och långa promenader i naturen. Men vet du vilken fågel det är som sjunger?
Till din mobil finns en app att rekommendera som heter KVITTER. Då kan du prova direkt om det är rödhaken som sjunger eller möjligen en ärtsångare. (Men tänk på att alfabetsordningen är den engelska, så du får leta efter ärtsångaren under A som om den hette artsangaren.) /Fride


Kollegor i USA uttrycker avund och vrede när de ser att Alan Gilbert spelar och dirigerar mitt under coronakrisen. Själv är den amerikanske dirigenten, som nästa säsong tillträder som musikchef på Kungliga Operan, tacksam över att bo i Stockholm och få musicera.

 


Nyfikenhet, att upptäcka och uppfinna. Här kommer två exempel.

Professor Alders Alvestrand skriver om upptäckten av syre: Vem var det som upptäckte gasen ”utan vilken ingenting kan växa eller uppkomma i världen”? En svensk apotekare i Köping på 1700-talet brukar tillskrivas bedriften, men redan på 1600-talet visste alkemisten Sendivogius att det i luften finns en beståndsdel som är ”föda för livet”.

Fransk dokumentär från 2018
Edwin Land hade en revolutionerande idé – fotografiet som framkallade sig självt på ögonblicket. Det tog honom många år och många övertidstimmar i labbet innan Polaroid blev verklighet. Och kunde förändra allas vår verklighet. Plötsligt var fotot allas egendom. Idag lever idén vidare i form av t ex Instagram. Men Edwin Land var först.

Många konstmuseer är stängda och ens om de vore öppna kan vi ju inte resa till dem som förr. Kanske är det då tid att PROVA om det kan fungera att gå på en runda med eller utan guide på några av alla de digitala varianter som finns.

 

 

 

Tizian på National Gallery

Andy Warhol på Tate Modern

van Eyck på Gents konstmuseum

Edward Hopper på Fondation Beyeler


Så får vi inte glömma Mahlers ”Uppståndelsesymfoni”, färdig 1894.  Den är lång men man får en ganska god bild av vad Mahler vill berätta genom att lyssna på detta utdrag som börjar som en koral för bleckblåset men snart stegras till en enorm kraftförlösning.

 

Symronin slutar med att kören sjunger Auferstehn, ja, auferstehn. med text av Friedrich Gottlieb Klopstock och från c-moll har symfonin efter fem satser tagit sig till ett slut i strålande dur.

 

Tilläggas kan att detta verk har en säregen inverkan på många lyssnare. En var Gilbert Kaplan som köpte originalpartituret och studerade in det och sedan dirigerade de 80 minuter långa verket med ett par hundra medverkande sammanlagt (kör, sopran- och altsolist och jätteorkester) över hela världen, också i Stockholm (se DN), och även spelade in det på skiva. Kaplar berättar här om verket.
Sist bör nämnas att inte alla har varit helt övertygade om hans insatser som dirigent./Fride


Krhmfd. Nej, så förkortas denna dag inte riktigt. Och utomlands talar man om Ascension day, L’ascension, Himmelfartstag, L’Ascensione.
Dagen firades i Venedig så som många konstnärer har målat, bland dem förstås den produktive Canaletto.

 


Bach skrev musik i form av ett halvtimmeslångt oratorium som i denna inspelning framförs på gamla barockinstrument.

 

 


Musik skrev även även Olivier Messiaen i början av 1930-talet. Hans stycke är cirka tjugofem minuter långt, Lyssna åtminstone till början med den otroligt gripande och vackra långsamma inledningen, som en blåsarkoral med en solotrumpet i spetsen.

 


Först skrev han för stor symfoniorkester och sedan en version för sitt eget instrument orgel. Både Bach och orgelversionen är inspelade i Royal Albert Hall. Där spelar Olivier Latry och utan noter. Pierre Cochereau var en av hans föregångare.

 


Messiaen var också en stor kännare av fåglar och speciellt påverkad av deras läten, vilken ofta märks i hans musik och speciellt i Fågelkatalogen (Catalogue des Oiseaux) och Exotiska fåglar (Oiseaux Exotiques)

 


Magnus Fröderberg skriver på Fotosidan
Under hösten uppmärksammas en av fotohistoriens mästare på Kulturhuset i Stockholm – Robert Doisneau. Den 7 september öppnar den första Doisneau-utställningen i Sverige med omkring 100 verk som skildrar Paris gatuliv och förorter.

 


BACH är störst av alla på att improvisera och komponera flerstämmig musik, det är säkert de flesta överens om. Detta brukar kallas kontrapunkt och ett exempel är konsten att skriva fugor. Filmklippet visar ett sådant tillfälle med Fredrik II som ledde fram till verket Ein musikalisches Opfer. Bach skrev också det omfattande verket Fugans konst.

Nu under pandemin har någon (en organist med inställda konserter) kommit på den briljanta idén att leta fram vilka toner som döljer sig i benämningen COVID 19 och då blir det en mycket modernare och mer dissonant klang — men ändå hörs Bach.

Ibland hittar kompositörerna fugans toner i sina egna namn: B  A  C  H

Ett berömt exempel finns också i den åttonde stråkkvartetten (1960) av Dmitri Sjostakovitj, med tysk stavning Dmitri  (ES)SCHostakowitsch, alltså de fyra tonerna D  Ess  C  H

Sveriges Radio presenterar: Sjostakovitj skrev kvartetten efter att han besökt Dresden, en av de städer som drabbades hårdast av andra världskrigets bombningar. Intrycken därifrån blev musik – kvartetten är tillägnad fascismens offer.

Lyssna här eller här eller lyssna med noterna. VARNING: Heavy Metal Version


Är svensk rättstavning lätt som en plätt för dig eller svårt? Eller är det bara vissa ord som du ofta brukar skriva fel?
Här finns ett test som innehåller många av de svåraste orden./Fride (som inte hade alla rätt, grrrr)

 


Norges nationaldag måste i år firas på distans men nationalsången kan man ändå sjunga tillsammans och samtidigt.

 


MER STRÖMMAD MUSIK kommer ifrån Oslo och Radioorkestern där och från Konserthuset i Stockholm med Nina Stemme och Alan Gilbert


kommenterar Melodifestivalen i Sverige 1963:
Den ambitiösa melodiföringen spelar mot textens drag av nyenkelhet och i Monica Zetterlunds framförande är Sveriges eurovisionsbidrag från 1963 supercoolt.

Snö i maj är ingen ovanlighet, och så här i ESC-tider brukar jag plocka fram ett gammalt Youtube-klipp med Sveriges tävlingsbidrag 1963: en ballad om en segeltur i ett snöigt Stockholm.


Recension av Camilla Lundberg:
Kammarmusik av Bach och Beethoven får breda ut sig hos Kungliga filharmonikerna när orkestern delats upp i mindre grupper och stjärnviolinisten Janine Jansen spelar med schvung och verve.

 


Pärlor från konstens historia
del 12/20 av

Kan man måla bra, i bara murriga färger? Här möter vi nyanser som få fransmän använder sig av. Men bara ett stycke norrut, i Holland, har månget mästerverk målats i dessa toner. Och för Nordens konstnärer verkar det räcka med klickar av rå umbra, järnoxid och bränd siena på paletten.
I detta avsnitt möter vi de tre konstnärerna Carl Spitzweg, Albert Edelfelt och Peder Severin Krøyer.

 


Yukiko Duke skriver i sin språkkrönika om hur svårt det är att översätta japanska:

Språkrådet, som är Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik, ger i slutet av varje år ut en nyordslista. Det är alltid intressant läsning, eftersom orden så tydligt avspeglar vilka ämnen svenskarna har intresserat sig mest för under det gångna året. När de ord som är för beskrivande eller bara namnliknande benämningar har sållats bort, återstår en samling ord som speglar vår samtid.

Förra året dominerade ord med anknytning till klimatfrågan överlägset. Vi fick lära oss vad ”smygflyga”, ”växtbaserat kött”, ”tågskryta” och ”Gretaeffekten” betydde. Men med på listan fanns också ett ord som stack ut, det från japanskan inlånade substantivet ”ikigai”.


Harrisons historia

Fråga: ”När fick vi opera i Sverige? Jag vet att musikformen växte fram under barocken, men hur snabbt letade den sig hit upp till oss?
Svar: Sverige var inte först men hakade snabbt på trenden med opera – mycket beroende på kung Gustav III:s brinnande intresse.


HBL gratulerar alla vårens studenter från de närmare 40 svenskspråkiga gymnasierna i Finland. Här listar vi dem alla. Sammanlagt 43 000 examinander deltog i vårens skrivningar. Trots coronakrisen lyckades man ordna vårens prov genom att tidigarelägga provdagarna för realämnen med en vecka.


Debattartikel i DN:

Coronapandemin har fått skärmtiden att spränga alla vallar denna vår. Nu finns risken att vi halkar ner i digitala hjulspår som är så djupa att vi sedan inte kan ta oss ur dem, skriver Katarina Bjärvall.

Katarina Bjärvall är journalist och författare till bland annat ”Var är du? Människan och mobilen”

Kåseri. För en introvert passar ensamheten även när inte en farsot förskräcker.

Robinson Crusoe fick så småningom den infödde Fredag att mästra. Men man måste tillstå att det var tjugoåtta tämligen ensamma år den skeppsbrutne ofrivilligt tillbringade på sin lilla ö, även om han ofta talade med Gud.


Mer av strömmad musik kommer från Malmö och Göteborg.

 


Karantän kan ibland kräva underhållning, ibland allvar. Öppet arkiv SvtPlay erbjuder både lustspel och sorgespel (Strindbergs beteckning).


Det var en gång en skola med en lärare i sång
Han var så vådligt snäll och skötsam
Och barnen de fick bara öva skalor dagen lång
Lektionerna de blev ett tvång

SvtPlay: Oförarglig underhållning? Men också ett tidsdokument med käcka elever, ordningsregler och titlar. Kanske var det lite vågat då att filma flickor i gymnastikdräkt och hur fort sångläraren och idrottsläraren fick ihop det med sina tête-à-têter.Sevärd också för Thore Ehrling som trumpetspelande orkesterledare. Filmen igger kvar maj månad ut./Fride


DN recenserar: Under sin korta men intensiva karriär blev sopranen Jenny Lind rekordsnabbt en av Europas första kändisar. Johanna Paulsson läser Ingela Tägils spännande och levande biografi ”Näktergalen”.

 

 


Lördagsmorgon i P2
Musik i trollriket skogen

 

 


Symfoniorkestern i Norrköping

 

 

 


Musik i en orolig tid

 

 


Språkkrönika i DN om skillnaderna mellan knappt och nästan

 

 

 


DN den 14 maj:
Hemligheten bakom Kristina Lugns lyckosamma år på Brunnsgatan Fyra är att hon var unik och samtidigt utvecklade ett grupptänkande, generösare än det man möter på de stora institutionerna, skriver Leif Zern.

 


DN månd 11 maj:
Kristina Lugn var en av de svenska folkhemsexpressionister som i sina dikter revolterade mot rostfriheten i världens modernaste land. Men hennes lyriska rötter går djupare än så, skriver Per Svensson.


 

 

 


Operan Play visar nu en vecka framåt sin version av Händels opera Orlando och presenterar den så här:

I denna bearbetade version av Händels opera får vi följa en berättelse om svartsjuka, galenskap, kärlek och ungdom med ett krig som rasar i periferin. Tillsammans har kompositör Johan Ramström, dramatiker Sophie Helsing och regissör Ellen Lamm skapat en föreställning inspirerad av såväl den medeltida Rolandssången och 1700-talsestetik som moderna tv-serier.
Föreställningen passar för elever på högstadiet.
I samarbete med Confidencen, Ulriksdals slottsteater. Tack till Operahögskolan.

UNGA PÅ OPERAN. Orlando är förälskad i Angelika. Angelika i sin tur är kär i Medoro, precis som sin bästa vän Dorinda. I skogen ristar Angelika och Medoro in sina namn i träden. Dorinda kommer på dem. Förkrossad berättar hon om kärleksparet för Orlando. Han vill slå sönder hela världen. När känslorna stormar som värst försöker trollkarlen Zoroastro att med sina magiska krafter ställa allt till rätta. Men som det ofta blir när vuxna ska lägga sig i, så häller han istället bensin på glöden. Vad händer när man inte får den man vill ha?


Ett småroligt kåseri av Ove Säverman om att en journalist alltid har något att skriva om – även romanen Pesten av Camus dyker upp, när han är på filmfestival i Tunisien./Fride

 

 


DN presenterar en glad nyhet:
Maj Aspegren trodde inte att hon skulle bli firad på 100-årsdagen mitt i coronakrisen. Men det blev hon. Av både personal på äldreboendet, släkt, vänner, kungen och drottningen.
– Det har bara varit överraskningar, säger Maj Aspegren när den värsta uppståndelsen lagt sig.


DN har översatt Margaret Atwood: Just nu jagas vi av coronaviruset och befinner oss mitt i språnget mellan nuet och den osäkra framtiden. Den kanadensiska författaren Margaret Atwood ger sina bästa råd om hur vi kan rädda det som gör livet värt att leva från undergången.

 


DN presenterar: Cancerläkaren och succéförfattaren Stefan Einhorn är upptagen av humanistiska och drastiska frågor: Hur får man ett bra liv? Hur förstör man ett? Och vad kan man uträtta med lite extra vänlighet i vardagen?

 


Venedig – måleriet, musiken och erotiken Venedig – inte bara Vivaldi

SvtPlay presenterarEn tidsresa till staden där konsten aldrig sov. Där en mästare kunde skymtas i skenet av en fladdrande ljuslåga i natten. Hit flydde Wagner för att skriva på Tristan. Härifrån flydde Casanova hals över huvud. Här utspelar sig Thomas Manns berättelse om omöjlig kärlek. Venedig, denna konstens supernova, hade då redan producerat konstnärer som Vivaldi, Goldoni och Canaletto.

Tintoretto, konstnär i Venedig
Italiensk dokumentär från 2019

SvtPlay presenterar: 1570-tal. Pesten härjar Venedig. Tintoretto är den ende betydande renässanskonstnären som inte flyr sin hemstad. Tintoretto arbetade snabbt och instinktivt, och ofta ur underläge. Men eftersom han hade svårt att få beställningar, fick han vara desto smartare. Med PR, list och extrapriser dumpade han marknaden för sin mer polerade konkurrent.


OperanPlay visar nu under några dagar till Rigoletto av Verdi och presenterar den så här:

Hertigen av Mantua har fest i sitt palats. Han är känd som en stor förförare. Hertigens slagfärdige hovnarr är Rigoletto. Hovmännen föraktar Rigoletto. Greve Monterone gör entré, och anklagar hertigen för att ha förfört hans dotter. Rigoletto hånar Monterone, som då utslungar en förbannelse över både hertigen och Rigoletto. På väg hem möter Rigoletto yrkesmördaren Sparafucile, som erbjuder sina tjänster. Sparafucile har ett värdshus och en vacker syster, Maddalena, som lockar dit tilltänkta offer. Rigoletto återvänder på natten till det ensliga hus i gränden där han gömmer sin älskade dotter Gilda. När Rigoletto lämnar huset smyger hertigen dit osedd, förklädd till student. Hertigen förklarar sin kärlek. Samtidigt har hovmännen samlats för att röva bort Gilda, som de tror är Rigolettos älskarinna. Rigoletto, som återvänt, luras att hjälpa till. När han upptäcker vad som skett förstår han att Monterones förbannelse börjat verka.

Karin Helanders recension


SvtPlay presenterar serien MÄSTAREN:
Hur tänker några av Sveriges främsta kulturskapare och vilka är deras drivkrafter? Först ut möter vi Theodor Kallifatides, Stina Ekblad, Ernst Billgren, Suzanne Osten, Sven Wollter, Anne Sofie von Otter, Marianne Lindberg De Geer och Martin Fröst. I var sitt avsnitt berättar de om sina kreativa processer, vägval och hur man ibland måste misslyckas för att lyckas.

Theodor Kallifatides inleder serien med att berätta om sin barndom i den grekiska byn och om hur han som ung kom till Sverige och avslutar med att gå några goda råd till blivande författare.

Hans senaste bok heter Ännu ett liv fick ett stor litteraturpris i Spanien och presenteras av förlaget så här: Theodor Kallifatides känner krafterna sina och bestämmer sig för att det är dags att sluta skriva. Han gör sig av med arbetsrummet dit han gått varje morgon i decennier – och blir alldeles vilsen. Kan han verkligen sluta skriva? Osäkert. Men kan han skriva? Det blir också allt svårare. Tills förlösningen kommer från alldeles oväntat håll.

 


DN presenterar sin bokrecension så här: I Iliaden behandlas den unga Briseis blott som en vändpunkt i intrigen, en ödesdiger knut i ett böljande epos. I Pat Barkers fascinerande ”Flickornas tystnad” får hon eget liv. Aris Fioretos läser en roman som besjälar Homeros bortrövade kvinnor.


SvD skriver: Firandet av Jenny Linds födelse hamnar i skuggan av Beethoven-jubileet. Men barnstjärnan var ett brådmoget fenomen som varslade om vilken roll konstnären skulle komma att spela i en globaliserad värld.

 

 


Per Svensson funderar över filosofen Immanuel Kant och hans regelbundna vanor att varje dag promenera exakt på samma tid och plats. Och han ringer upp olika experter och försöker förstå hur monotoni i livet kan vara något bra. /Fride

 

 


Säkert är vi många som minns Jan-Olof Strandberg och Ernst-Hugo Järegård i Samuel Becketts pjäs I väntan på Godot på Dramaten i Stockholm. /Fride

Pjäsen filmades för tv 1971 och finns på Öppet Arkiv.

Minnesrunor: Aftonbladet DN  Expr SvD


Lunds Studentsångare fick i år sjunga in våren från Akademiska Föreningens takterrass

 


Årets valborgsfirande vill de flesta säkert glömma. Men med Hjalmar Stolpe ur manskören OD kommer man en liten bit i alla fall. Och så kan man i dag skratta lite åt Ove Sävermans kåseri om Gunnar Wennerberg och Carl Rupert Nyblom.

Från Riksarkivet citerar jag följande om Nyblom:

N hade musikalisk begåvning och var en utmärkt sångare. Han ägnade sig också åt komposition: på detta område var han mer än amatör och skrev ett 60-tal musikverk, allt från vismelodier till körer och rekviem. Hans liv blev, med hans egna ord, ”en hel kedja av musikglädje” (En sjuttioårings minnen, 2–3, s 35).

Redan som gymnasist rycktes N med av 1840-talets liberala och skandinavistiska hänförelse. Det var den begynnande studentskandinavismens epok, och N deltog med entusiam i studentmöten och sångarfärder. Det var också studentklubbarnas och gluntsångens tid. N var aktiv i flera sällskap, bl a Orphei Drängar och S.H.T. Särskilt i OD gjorde han en betydande insats som sångare och organisatör.


Nu är det maj och då kan man lyssna på Schumann och ”Im wunderschönen Monat Mai”, som är den inledande sången i samlingen ”Dichterliebe”. Frågan är om någon har sjungit vackrare än Fritz Wunderlich

 


Bläddra ner på sidan så hittar du sången som börjar ”Vintern rasat ut”.

En tidigare inspelad valborgskonsert från Vallda Sandö presenteras av SvtPlay så här:

Utomhuskonsert från naturreservatet Vallda Sandö på Västkusten. Manskören Hellmans Drengar och Brunnsbo Musikklassers Flickkör sjunger in våren i brasans sken. Klassiska valborgssånger blandas med allt från gospel till Taube. Författaren Viveca Lärn guidar oss genom konserten. Det bjuds på en något annorlunda föreställning där körerna står ute på bland klipporna i skärgården. Dirigent: Claes Nyström. Flickkören dirigeras av Kicki Rosén Bejstam.


Hoppets hamn
Svensk dokumentär från 2011

SvtPlay visar och  berättar: ”Plötsligt i april 1945 stod tusentals flyktingar från de tyska koncentrationslägren på kajen i Malmö hamn. I Magnus Gerttens film får vi träffa några av dem idag och vi får också veta hur händelsen påverkade de Malmöbor som var med och tog emot dem.”

En arkivfilm från den 28 april 1945 visar hur hundratals människor befriade från de tyska koncentrationslägren anländer till Malmö hamn. Filmaren Magnus Gertten letar upp några av dem för att ge de anonyma ansiktena ett namn och för att höra deras historier.

Delvis överlappande dokumentärfilmen men sevärda båda inför 75-årsdagen av fredsslutet den 8 maj 1945./Fride


Konserthuset i Stockholm är numera digitalt och erbjuder musik via Konserthuset Play och även som livesända konserter.

 

 


OPERAN PLAY erbjuder denna vecka fram till lördag en raritet från modernismens början. Det är den mycket sällan spelade operan DER FERNE KLANG av Franz Schreker i regi av Christof Loy.

Krönika i SvD.
Recension i SvDKulturnyttExpressen. Aftonbladet.

DER FERNE KLANG presenteras av Operan så här:

Väljer du ditt liv eller är tillvaron ödesbestämd? Tonsättaren Fritz har drabbats av skaparångest. Han söker sig ut i världen för att följa »en klang i fjärran«. En dag ska han återvända till sin stora kärlek, Grete. Efter flera år av irrfärder bestämmer sig Fritz slutligen för att välja kärleken i stället för konsten. Men när den gåtfulla klangen lett honom tillbaka till Grete är det för sent.

Kompositören Franz Schreker var i ropet under 1900-talets första decennier, men bannlystes under nazitiden på grund av sitt judiska ursprung. Under senare tid har hans operor fått en renässans. Genombrottsverket Der ferne Klang (Klangen i fjärran) är en senromantisk opera med stora känslor. I rollen som Grete hör vi den svenska sopranen Agneta Eichenholz och som Fritz tenoren Daniel Johansson.
Inspelad 19 oktober 2019 live på Kungliga Operan.

Kanske kan man också beskriva denna opera som ett mellanting mellan Verdis opera La Traviata från 1853 och Alban Bergs sista verk Lulu (ofullbordad 1935). /Fride

La Traviata finns för övrigt nu på SvtPlay i två månader framåt i en version från Metropolitan med Juan Diego Flórez och Diana Damrau, men många rekommenderar starkt denna version från Salzburg 2005 med Rolando Villazón och Anna Netrebko.

I samband med dessa operors tema och kärlek på liv och död kan man kanske hänvisa också till Dick Harrisons krönika.

 


Per Olov Enquist är död
Minnesartiklar av Per Wästberg, av Leif Zern och av Erika Josefsson.

 

 

SvTPlay visar dokument, intervjuer och teaterpjäser av P O Enquist.

 

Även Dramaten Play erbjuder fria visningar av många uppsättningar./Fride

 

Tidigare eremiten: Isolering inte bara av ondo 

INTERVJU I DN
För tjugo år sedan valde han att leva ensam i skogen under drygt fyra år. Därefter har han återgått till ett mer vanligt liv och ger nu sin syn på hur vi lite bättre kan klara ett nödtvunget liv i karantän.

– Tänk att bara sitta där och inte göra något och ändå känna att livet är härligt. Jag fattar att det kan låta konstigt men det går att komma dit om man låter sig vara i rastlösheten, nu har vi värsta möjligheten att komma dit. Sen när vi har möjlighet att göra grejer kommer det smaka mycket bättre.

Stråkorkesterkonsert med Beethoven. Sjostakovitj och Gubajdulina
Berwaldhallen Play presenterar konserten så  här:

Konsertmästare Malin Broman leder en stråkensemble ur Sveriges Radios Symfoniorkester i verk som utnyttjar det lilla formatets möjligheter. Kammarmusik erbjuder för många tonsättare en möjlighet att pröva och utforska idéer på ett lättare sätt än i mer omfattande verk för stora ensembler. Likaså kan det vara tacksamt att låna idéer från större verk till detta mindre format, där de kan framträda ännu tydligare. Konserten spelades fredagen den 17 april 2020 i Berwaldhallen.

 

OPERAN PLAY erbjuder mycket, men från klockan 1500 den 18 april och en vecka framåt kan vi se den ganska nya versionen av Carmen, som presenteras så här :

Carmen – en klassiker du inte får miss

Bizets livfulla mästerverk Carmen är en av operavärldens mest älskade och spelade operor. Nu vill vi ge alla möjligheten att se denna tungviktare genom att tillgängliggöra vår senaste version, från 2019 med Miriam Treichl och Daniel Johansson, på Operan Play.

I regissören Johanna Garpes Carmen förflyttas Georges Bizets klassiska opera från 1875, till vår tid och en konfektionsfabrik för billiga souvenirer. En dag kastar den upproriska fabriksarbeteren Carmen en blick på den unge förmannen José. Det är upptakten till en berättelse om passion, svartsjuka och död.

Berliner Philharmoniker har nu frivisning av sina konserter för den som registrerar sig. Då uppger du namn, land och epostadress samt väljer ett lösenord. Du får omedelbart också en epost för att godkänna att du registrerat. Sedan har du under trettio dagar gratis tillgång till ett stort utbud av konserter. /Britt-Marie tipsade

IBLAND BEHÖVER ÄVEN VI HUMANISTER SKRATTA, ELLER HUR?
Kanske vågar jag då påminna om den en gång i tiden så utskällda svenska filmen Pensionat Paradiset. Argast var Carl Björkman i DN som skrev att filmen var ”nättopp det allra simplaste jag hittills sett av svensk film, den hopar smaklösheter på smaklösheter, och även den som förut upplevt åtskilligt i svensk film tar sig inför denna underliga skapelse om huvudet och frågar: är det verkligen möjligt att svensk film kan vara så djupt sjunken”.

Recensionen ledde strax fram till en debatt om vad som borde vara rimlig nivå på svensk film (tänkvärt kanske för oss som upplevt Big Brother och annan s k förnedrings-tv.

Filmen innehåller bland annat Thor Modéens solonummer Jag är en äkta mexikanare, så som man bara kunde skoja år 1937. /Fride

Filmen finns på SvtPlay till den 6 maj men kan också köpas.

 

 

SvTPlay har ett nytt program i serien Vetenskapens värld. Det handlar om konstnären och vetenskapsmannen Leonardo da Vinci. Bland annat får vi se hur modern teknik kan avslöja hemligheter hos Mona Lisa. /Fride

Stefan Zweig: Världen av i går – en europés minnen
/Göran

Bokförlaget skriver så här om boken:
Österrikaren Stefan Zweig (1881–1942) var
en av sin tids mest uppburna författare, läst
och beundrad världen över, tills den politiska situationen drev honom i landsflykt efter Hitlers maktövertagande och hans böcker förbjöds. På ett hotellrum i Brasilien 1939–41 nedtecknar han fritt ur minnet sin sedermera legendariska skildring av det gamla Europas undergång.

P A Fogelströms alla åtta Stockholmsböcker, Eino Hanskis tre böcker om Leningrads belägring samt Mark Kurlanskys Salt. Saltet som en gång var lika dyrt som guld, salt som skapade krig och nya riken, salt som skapade handelshus, salt som förändrade världen./Hans


Skickar en hälsning så här i vårtid och hoppas att allt är väl med dig i dessa svåra tiden med alla inskränkningar och all oro. Samtidigt är det vår på gång med sol och promenadväder och mer och mer fågelsång.
Lyssna gärna på Strauss-valsen Frühlingsstimmen med den oförliknelige Carlos Kleiber som dirigent.

Och så finns det ett mycket berömt pianostycke som heter Frühlingsrauschen av norrmannen Sinding.

Läsning gissar jag att många av er ägnar er åt dessa dagar. För min del har det blivit Victor Klemperers berömda dagböcker från år 1933 till 1945. Det är skakande läsning på mer än 900 boksidor om en ofattbar tid, som kanske har vissa likheter med dagen. Men för 75 år sedan var kriget i sitt slutskede. Vilken styrka han måste ha haft och hans tappra fru. /Fride