Aktualiteter

Alva Dahl har gett ut boken Längtans flöde. Det var hon som i våras fick Riksförbundets stipendium till en yngre humanist, i samband med årsmötet i Uddevalla.

SvD skriver så här den 6 juli:
En protest mot det slött levda rutinlivet som lär bli en liten klassiker. Det spår Josefin Holmström efter att ha läst Alva Dahls prosalyriska bok om en ung kvinna som överväger att gå i kloster.

Recensionen i SvD är tyvärr låst, men den menar att boken är ”en liten pärla som är förtjänar att hittas av många”.

Recensionen börjar så här:

Alva Dahl är en av våra främsta levande mystiker, vi visste bara inte om det. Hon har fört en undanskymd tillvaro i litteratur-Sverige, tillgänglig bara för dem som visste precis var de skulle leta: på teologibloggen Läsarna, i en enstaka novell, på universitetet. ”Längtans flödekan ändra på det. Den borde göra det, om det finns någon rättvisa i världen. Denna lilla prosalyriska skrift, utgiven på det egna förlaget Syster Enbär, är det bästa skönlitterära jag har läst i år. Det är stora ord, men de är också helt sanna – och då måste man kosta på sig dem.


Stig Fallberg ny hedersmedlem

Vid det senaste styrelsemötet beslutade vi att utse Stig Fallberg till hedersmedlem i vår förening. Han var under många år med i styrelsen som vindragare. Stort tack för allt. Okänt för de flesta är att Stig Fallberg i sin ungdom tävlade för Karlstad-Göra i friidrott och var specialist på löpning 400 meter.


”I Ett dockhem ser Thorvald på Nora som en ägodel, som ett barn som behöver uppfostras, och hon leker till en början villigt med för att få hans kärlek. Men när hon inser att hon håller på att förlora allt dansar och dansar hon mer och mer förtvivlat sin tarantella. Då som nu är vi beredda att offra mycket för drömmen om den eviga och villkorslösa kärleken och lyckan. Men då som nu är det några som vågar ifrågasätta och är beredda att betala priset för en förändring.”

Pjäsen hade premiär 1879, alltså för 140 år sedan. Scenkonst Sörmland sätter upp den i Teaterladan vid Nynäs slott, med premiär onsd den 26 juni. Södermanlands Nyheters förhandsintervju finns här.

Norsk TV gjorde en tidstrogen version 1973.

Strindberg reagerade starkt mot pjäsen och mot Ibsen och skrev novellen Ett dockhem, som ingår i samlingen Giftas del 1, 1884.

Alfhild Agrell hade 1882 premiär på Dramaten med sin pjäs Räddad.

”Räddad bidrog till att göra Agrell till en av de mest spelade dramatikerna i Sverige under 1880-talet. Många såg Räddad som ett svar på Henrik Ibsens Ett dockhem, men Agrells drama är både radikalare och mer pessimistiskt alltmedan hon vidareutvecklar synen på kvinnans möjligheter till självförverkligande i äktenskapet.”


Läs gärna och fundera över det där med gräsklippning en midsommarhelg som denna. DN har en artikel i dag den 21 juni som berömmer den som inte klipper gräsmattan alls eller i vart fall lämnar en yta oklippt.

Då kan det se ut så här vackert efter två veckor utan gräsklippning. /Fride

 

Läs också gärna Björn Wimans funderingar på midsommardagen över hur livet nu vänder från ljus till mörker. Observera dock att denna krönika är skriven för en bok på Verbums förlag och att den bland annat innehåller reflektioner över kyrkliga saker som Matteuspassionen. /Fride

 

EXPRESSEN den 20 juni: ”Midsommarafton är en högtid som inte ger plats åt alla. Zara Kjellner har tröttnat på den väna svenskheten och letar efter alternativ.”

I denna krönika finns mycket för en humanist att fundera över: nya och gamla traditioner, hänvisningarna till andra författare, hennes bitvis fräna språk etc.

”MIDSOMMAR. Det är en varm lördag i juni, träden är fulla av klorofyll och ett dussin nakna kroppar ligger och sväller i solen. Människor och natur är del av samma långsamma kretslopp, staden börjar bli smutsig men ingen orkar städa.

Pappa och jag grillar kebab i Tantolunden. Vi har valt en lugn, folktom plats bredvid ett dagis och nu sitter pappas fru och förbereder maten för grillning: hon tar fram persiljekvistarna, pitabrödet, lökarna, köttet och dukar upp allt på en filt i skuggan av ett träd.”

Zara Kjellner är medarbetare på bland annat Expressen och har gått skrivarkurs och nyligen debuterat med romanen Manhattan som recenserats här och här och här och här. /Fride


Vår förening ska enligt stadgarna vara politiskt och religiöst obunden. Men innebär det automatiskt att vi inte kan läsa och diskutera med varandra en text som Björn Wimans ovan eller sådant som innehållet i en ledarartikel? Jag tänker på en ganska spridd text från Göteborgs-Posten, som säger sig vara oberoende liberal. Texten är därför naturligtvis en inlaga med hård kritik som säkert många andra tycker är orättvis och svepande. Andra håller säkert med om att att vi i Sverige inte kräver högre studier tillräckligt hos makthavarna och att i synnerhet historiska kunskaper skulle vara ett krav. Andra kan då invända att sunt förnuft är viktigare och påpeka att det knappast var brist på akademisk lärdom hos eliten som bidrog till att kasta världen in i två världskrig. /Fride

”Politik handlar faktiskt i hög grad om att förstå människan som varelse i ett historiskt sammanhang. Historien är vår gemensamma erfarenhetsreserv och vi kan bli klokare av att studera historia – även om vi sällan hittar något facit för hur vi ska agera. Det främsta mervärdet ligger kanske i insikten om politikens och den enskilde makthavarens begränsningar. Men historien kan ändå hjälpa oss att försöka dra ut långsiktiga riktlinjer för samhällsutvecklingen, istället för att enbart fokusera på dagsländedebatter och mikromanagement av välfärdsstaten. Historiestudier gör oss helt enkelt mer civiliserade.”


En liten hälsning från Finland och Åbo Svenska Teater.

Huset invigdes 1839, alltså för 180 år sedan. År 1894 bytte man inriktning mot inhemska finlandssvenska krafter… och satsade på det finlandssvenska scenspråket på ett nytt sätt och anställde finlandssvenska skådespelare… Dittills var scenspråket rikssvenska och finlandssvenska kunde användas om man spelade roller som fyllbultar, bondtölpar eller personer med funktionsnedsättning. (citat ur generalprogrammet 2019/20)

I höst i Åbo kommer en storsatsning på en finlandssvensk version av nationaleposet KALEVALA. Och till våren i april ett gästspel från Helsingfors med Leonard Bernsteins musikal/operett Candide, ganska fritt efter Voltaires roman. Intressant nog ska Candide också spelas från januari på Operan i Stockholm.


Stora historiepriset går till Annika Sandén.
Hon är docent i historia vi Stockholms universitet.

Sörmlands Museum berättar varför historiska kunskaper är så viktiga.

 


Senaste nytt 23 maj:

 

– Vi i Sverige har länge levt med föreställningen att Förintelsen var en händelse som inte berörde oss. Men berättelserna om de människor som nu hedras med en snubbelsten visar att också detta land var och är en del av Europas historia. Min förhoppning är att de som passerar förbi en snubbelsten stannar upp och funderar över vad det innebär att vara en medmänniska, säger Ingrid Lomfors, överintendent vid Forum för levande historia, i en kommentar. (DN den 20 maj)


Mors dag är den sista söndagen i maj


Den 19 maj: Den internationella hjälporganisationen Rädda Barnen fyller etthundra år just i dag. På engelska kallas den Save the Children och som grundare räknas den engelska aktivisten Eglantyne Jebb.

Save the Children beskriver hennes insats så här:

After World War I, Eglantyne chose the unpopular position of speaking out against her own country’s response to the losing side: a blockade that mostly hurt children. Eglantyne was arrested and fined for her work to help the children, but this didn’t stop her. She continued fighting for all children, regardless of who they are or where they were born, saving hundreds of thousands of lives. Eglantyne Jebb and her friends published the “Declaration of the Rights of the Child” which was adopted by the United Nations in 1959. Today, her spirit lives on through the work Save the Children does, in 120 countries around the world.


Norges grundlagsdag den 17 maj

Ja, vi elsker dette landet,
som det stiger frem,
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem.
Elsker, elsker det og tenker
på vår far og mor
og den saganatt som senker
drømme på vår jord.
Og den saganatt som senker,
senker drømme på vår jord.


Den 15 maj. Vad har dessa bilder gemensamt? Det är dagens namn i den svenska almanackan men också ett centralt begrepp inom kultur och filosofi.

Sophia – visdom
Hagia Sofia
Bulgariens huvudskad
Sofia Kovalevskaja
Sofija Gubajdulina
Sophiahemmet
Sofia Vokalensemble

Sedan kan man som humanist fundera över vart den artificiella intelligensen kommer att föra mänskligheten. Är utvecklingen lovande eller skrämmande? Flera skönlitterära författare har ju tagit upp ämnet, till exempel Harry Martinson i boken Aniara, där det finns en tänkande maskin som kallas Mima. Robot är en term som först förekom 1920 i en pjäs av Karel Čapek.

Sofia är namnet på en av dagens robotar.


Lös söndagens lilla internationella rebus och läs sedan om det berömda uttrycket.

Nordiska Museet berättar lite men har inget säkert svar på frågan varifrån uttrycket kommer, likaså sidan Humanism & Kunskap.

 

Under rönn och syren finns också, förstås, både som körsång med musik av Herman Palm och som dikt av Zacharias Topelius. Mer om Topelius. Mer. Och ännu mer.


Citat ur DN den 10 maj:

– Vi var helt eniga om hennes kvaliteter. Hon är en briljant företrädare för humaniora. Hon är orädd, bra på att kommunicera, och vi behöver en sådan person i Akademien som har ett bredare perspektiv på kunskap. Dessutom företräder hon en upplysningstradition som ligger nära Akademien och dess historia – vår första ständige sekreterare Nils von Rosenstein var upplysningsfilosof, säger Anders Olsson.

https://www2.philosophy.su.se/wikforss/index.html

https://www.svenskaakademien.se/press/ny-ledamot-i-svenska-akademien-8


INTRESSERAD av Tolvskillingsoperan?


8 maj är Röda Korsets dag! Varför firar vi den? 8 maj 1828 föddes Henry Dunant, Röda Korseys grundare i Genève, Schweiz. Henry som var affärsman reste mycket i Europa och passerade 1859 staden Solferino där ett stort slag mellan österikiska och franska arméer utkämpats. Tusentals sårade och döda låg kvar på slagfältet. Henry hjälpte till med att organisera räddningsinsatsen med hjälp av kvinnor från trakten och försökte ta hand om de skadade soldaterna.
När Henri Dunant kom tillbaka till Genève skrev han boken ”Minnen från Solferino”.


DAGENS NOTIS den 8 maj:

Vi har fått en hälsning från Jan Herrlin, som är verksam i Lidingöförbundet och medlem av riksförbundsstyrelsen och dessutom vinkännare av rang:

I förrgår var 500 år sedan universalgeniet Leonardo da Vinci avled. Kanske kan han fylla ett eventuellt tomrum i er återstående föredragsplanering inför hösten. Han var ju målare, arkitekt, matematiker, kompositör, poet, skulptör, m m. Han dyker även upp i mitt stora intresse för vin, såsom konstruktör av en vinpress.

Dante var ju en stor författare på 1200-talet (Divina Commedia). Man brukar kalla honom enbart Dante men han hette egentligen Alighieri i efternamn. Efter hans död köpte hans son Pietro en vingård i nordöstra Italien. Nu tror jag det är den tjugonde generationen Alighieri, som driver vingården. Deras vin finns för övrigt att köpa på Systembolaget. Hundra år efter att Pietro köpt gården fick Leonardo uppdraget att konstruera en sinnrik vinpress till vingården. Denna blev sedan stilbildande för vinpressar från 1400-talet och fram till slutet av 1800-talet.

Det är spännande med historia!

Med tanke på ovanstående är det inte så konstigt hur Italien har valt motiv för sina euro-mynt. /Fride

 

 

 

 


Månaden maj – den bästa på året innan sommaren kommit på allvar?

Leandro Bassano återkommer med sin allegoriska maj-målning.

3 maj firar Polen sin nationaldag.
9 maj firas Europadagen.
17 maj firar Norge sin grundlagsdag.
Mors dag firas i Sverige sista söndagen i maj.


Sköna maj, välkommen till vår bygd igen!  (Johan Ludvig Runeberg) 

Sköna maj, välkommen 
till vår bygd igen! 
Sköna maj, välkommen, 
våra lekars vän! 
Känslans gudaflamma 
väcktes vid din ljusning; 
jord och skyar stamma 
kärlek och förtjusning; 
sorgen flyr för våren, 
glädje ler ur tåren, 
morgonrodnad ur bekymrens moln.

Sedan strof 2 av Wivallius, som en läsövning i svenska från 1642

Godt Maijeregn giff/ lät dugga tätt neer/ 
Lät warm Dagg Örterna fuchta/ 
Oss torckan bortdriff/ låt frostet ey meer/ 
The späda Blomsteren tuchta/ 
War nådigh/ war nådigh/ 
för them iagh beer/ 
Som HERran tiena och fruchta/

I den undersköna månaden majIm Wunderschönen Monat Mai
(Heinrich Heine) första sången i Dichterliebe av Schumann, 1840

Im wunderschönen Monat Mai,
Als alle Knospen sprangen,
Da ist in meinem Herzen
Die Liebe aufgegangen.

Im wunderschönen Monat Mai,
Als alle Vögel sangen,
Da hab' ich ihr gestanden
Mein Sehnen und Verlangen.

Som ett blommande mandelträd (Pär Lagerkvist ur samlingen Den lyckliges väg, 1921)

Som ett blommande mandelträd
är hon som jag har kär.
Sjung du vind, sjung sakta för mig
om hur ljuvlig hon är.

Som ett blommande mandelträd,
så späd, så ljus och skär.
Bara du, ömmaste morgonvind,
vet hur ljuvlig hon är.

Som ett blommande mandelträd
är hon som jag har kär.
När det nu mörknar så tungt omkring mig,
kan hon väl leva här?
         

Lyssna gärna också på Wikanders Förvårskväll, Alfvéns Aftonen,  Stenhammars Vårnatt och Wikanders Kung Liljekonvalje.
William Wordsworth: I Wandered Lonely as a Cloud

I wandered lonely as a cloud
That floats on high o'er vales and hills,
When all at once I saw a crowd,
A host, of golden daffodils;
Beside the lake, beneath the trees,
Fluttering and dancing in the breeze.

===