Hem

Uppdaterad 07 juli

 

 

Alva Dahl har gett ut boken Längtans flöde. Det var hon som i våras fick Riksförbundets stipendium till en yngre humanist, i samband med årsmötet i Uddevalla.

SvD skriver så här den 6 juli:
En protest mot det slött levda rutinlivet som lär bli en liten klassiker. Det spår Josefin Holmström efter att ha läst Alva Dahls prosalyriska bok om en ung kvinna som överväger att gå i kloster.

Recensionen i SvD är tyvärr låst, men den menar att boken är ”en liten pärla som är förtjänar att hittas av många”.

Recensionen börjar så här:

Alva Dahl är en av våra främsta levande mystiker, vi visste bara inte om det. Hon har fört en undanskymd tillvaro i litteratur-Sverige, tillgänglig bara för dem som visste precis var de skulle leta: på teologibloggen Läsarna, i en enstaka novell, på universitetet. ”Längtans flödekan ändra på det. Den borde göra det, om det finns någon rättvisa i världen. Denna lilla prosalyriska skrift, utgiven på det egna förlaget Syster Enbär, är det bästa skönlitterära jag har läst i år. Det är stora ord, men de är också helt sanna – och då måste man kosta på sig dem.


Stig Fallberg ny hedersmedlem

Vid det senaste styrelsemötet beslutade vi att utse Stig Fallberg till hedersmedlem i vår förening. Han var under många år med i styrelsen som vindragare. Stort tack för allt. Okänt för de flesta är att Stig Fallberg i sin ungdom tävlade för Karlstad-Göra i friidrott och var specialist på löpning 400 meter.


”I Ett dockhem ser Thorvald på Nora som en ägodel, som ett barn som behöver uppfostras, och hon leker till en början villigt med för att få hans kärlek. Men när hon inser att hon håller på att förlora allt dansar och dansar hon mer och mer förtvivlat sin tarantella. Då som nu är vi beredda att offra mycket för drömmen om den eviga och villkorslösa kärleken och lyckan. Men då som nu är det några som vågar ifrågasätta och är beredda att betala priset för en förändring.”

Pjäsen hade premiär 1879, alltså för 140 år sedan. Scenkonst Sörmland sätter upp den i Teaterladan vid Nynäs slott, med premiär onsd den 26 juni. Södermanlands Nyheters förhandsintervju finns här.

Norsk TV gjorde en tidstrogen version 1973.

Strindberg reagerade starkt mot pjäsen och mot Ibsen och skrev novellen Ett dockhem, som ingår i samlingen Giftas del 1, 1884.

Alfhild Agrell hade 1882 premiär på Dramaten med sin pjäs Räddad.

”Räddad bidrog till att göra Agrell till en av de mest spelade dramatikerna i Sverige under 1880-talet. Många såg Räddad som ett svar på Henrik Ibsens Ett dockhem, men Agrells drama är både radikalare och mer pessimistiskt alltmedan hon vidareutvecklar synen på kvinnans möjligheter till självförverkligande i äktenskapet.”


Läs gärna och fundera över det där med gräsklippning en midsommarhelg som denna. DN har en artikel i dag den 21 juni som berömmer den som inte klipper gräsmattan alls eller i vart fall lämnar en yta oklippt.

Då kan det se ut så här vackert efter två veckor utan gräsklippning. /Fride

 

Läs också gärna Björn Wimans funderingar på midsommardagen över hur livet nu vänder från ljus till mörker. Observera dock att denna krönika är skriven för en bok på Verbums förlag och att den bland annat innehåller reflektioner över kyrkliga saker som Matteuspassionen. /Fride

 

EXPRESSEN den 20 juni: ”Midsommarafton är en högtid som inte ger plats åt alla. Zara Kjellner har tröttnat på den väna svenskheten och letar efter alternativ.”

I denna krönika finns mycket för en humanist att fundera över: nya och gamla traditioner, hänvisningarna till andra författare, hennes bitvis fräna språk etc.

”MIDSOMMAR. Det är en varm lördag i juni, träden är fulla av klorofyll och ett dussin nakna kroppar ligger och sväller i solen. Människor och natur är del av samma långsamma kretslopp, staden börjar bli smutsig men ingen orkar städa.

Pappa och jag grillar kebab i Tantolunden. Vi har valt en lugn, folktom plats bredvid ett dagis och nu sitter pappas fru och förbereder maten för grillning: hon tar fram persiljekvistarna, pitabrödet, lökarna, köttet och dukar upp allt på en filt i skuggan av ett träd.”

Zara Kjellner är medarbetare på bland annat Expressen och har gått skrivarkurs och nyligen debuterat med romanen Manhattan som recenserats här och här och här och här. /Fride


Vår förening ska enligt stadgarna vara politiskt och religiöst obunden. Men innebär det automatiskt att vi inte kan läsa och diskutera med varandra en text som Björn Wimans ovan eller sådant som innehållet i en ledarartikel? Jag tänker på en ganska spridd text från Göteborgs-Posten, som säger sig vara oberoende liberal. Texten är därför naturligtvis en inlaga med hård kritik som säkert många andra tycker är orättvis och svepande. Andra håller säkert med om att att vi i Sverige inte kräver högre studier tillräckligt hos makthavarna och att i synnerhet historiska kunskaper skulle vara ett krav. Andra kan då invända att sunt förnuft är viktigare och påpeka att det knappast var brist på akademisk lärdom hos eliten som bidrog till att kasta världen in i två världskrig. /Fride

”Politik handlar faktiskt i hög grad om att förstå människan som varelse i ett historiskt sammanhang. Historien är vår gemensamma erfarenhetsreserv och vi kan bli klokare av att studera historia – även om vi sällan hittar något facit för hur vi ska agera. Det främsta mervärdet ligger kanske i insikten om politikens och den enskilde makthavarens begränsningar. Men historien kan ändå hjälpa oss att försöka dra ut långsiktiga riktlinjer för samhällsutvecklingen, istället för att enbart fokusera på dagsländedebatter och mikromanagement av välfärdsstaten. Historiestudier gör oss helt enkelt mer civiliserade.”


En liten hälsning från Finland och Åbo Svenska Teater.

Huset invigdes 1839, alltså för 180 år sedan. År 1894 bytte man inriktning mot inhemska finlandssvenska krafter… och satsade på det finlandssvenska scenspråket på ett nytt sätt och anställde finlandssvenska skådespelare… Dittills var scenspråket rikssvenska och finlandssvenska kunde användas om man spelade roller som fyllbultar, bondtölpar eller personer med funktionsnedsättning. (citat ur generalprogrammet 2019/20)

I höst i Åbo kommer en storsatsning på en finlandssvensk version av nationaleposet KALEVALA. Och till våren i april ett gästspel från Helsingfors med Leonard Bernsteins musikal/operett Candide, ganska fritt efter Voltaires roman. Intressant nog ska Candide också spelas från januari på Operan i Stockholm.


Stora historiepriset går till Annika Sandén.
Hon är docent i historia vi Stockholms universitet.

Sörmlands Museum berättar varför historiska kunskaper är så viktiga.


Reservera följande datum för föredrag i höst:

Måndagen den 23 september i NK-villan klockan 18.30

Från edsvuren jordemor till legitimerad hälsovårdspionjär. Det svenska barnmorskeyrkets historia

Lena Milton är redaktör vid Svenskt biografiskt lexikon på Riksarkivet och disputerade år 2001 vid Uppsala universitet på en avhandling med titeln Folkhemmets barnmorskor. Studien behandlar yrkets utveckling från tidigt 1900-tal, då barnmorskorna trodde sig vara ”en kår på avskrivning”, till efterkrigstiden, då professionen istället blivit mycket etablerad. En av förklaringarna till denna framgång är den speciella historiska bakgrunden. Lena Milton är medlem av Riksförbundets styrelse.

Tisdagen den 22 oktober i Olrogsalen klockan 18.30

Kvinnors kamp för rösträtt och demokrati

Christina Florin talar om kvinnans väg till rösträtt och utbildning  Obs ändringen av dag pga dubbelbokning.

Svenska rösträttskvinnor krossade inga fönsterrutor och brände inga byggnader. De ville inte framstå som bråkmakare som de engelska suffragetterna. De uppträdde i stället på ett svenskt ”lagom” sätt och följde folkrörelsetraditionen, organiserade sig, skrev dagordningar och begärde ordet. Men det fanns rebeller även här..

Christina Florin är professor em i kvinnohistoria vid Stockholms universitet. Hennes forskning har bland annat handlat om folkskolans lärare och lärarinnor, läroverkens manlighetsfostran, välfärdsstatens kvinnoreformer, kvinnliga tjänstemannayrken, 1960-talets känslokulturer och kvinnors rösträttskamp.

Vi väntar på klartecken om datum i november från Peter Bernhardsson, som kommer från Nyköping men i dag arbetar vid Uppsala universitet. Han har forskat i hur läroverkens undervisning i klassiska antika språk efter hand mer och mer ersattes av moderna språk inom den nya gymnasieskolan.

Han arbetar i dag som projektledare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.


INTRESSERAD av Tolvskillingsoperan? 22 biljetter är redan bokade.

RDAGEN DEN 5 OKTOBER klockan 1200 avgår bussen från vanliga platsen bakom stadshuset till Stockholm och en föreställning på FOLKOPERAN

Läs mer här.


Vad händer inom de andra lokalförbunden i Sverige? Först ut är Hälsingborg, som redan publicerat programmet för hösten. (Vi räknar med att vara klara om någon vecka.)

 

==================================================================================

Svenska Humanistiska Förbundet verkar i hela Sverige, bildades 1896 och är en bred och öppen rörelse för alla som på olika sätt är intresserade av humanistisk bildning. Vi vill både föra vidare och ompröva ett humanistiskt bildningsarv, och hålla diskussionen levande om humanistiska värden.

I svensk folkbildningstradition arbetar förbundet med föreläsningar, debatter, resor, skriftutgivning med mera. Förbundet har över tvåtusen medlemmar, organiserade i ett tjugotal lokalförbund runt om i landet. Logotypen med den stridbara antika gudinnan Minerva står för en humanism som är beredd att kämpa för sina värderingar.

Riksförbundet har gjort en mycket informativ broschyr som heter HUMANISM I VÅR TID.

 

 

Lokalavdelningen av Humanistiska Förbundet här i Nyköping bildades 1934, så vi har ganska nyligen firat 80-årsjubileum. Både riksorganisationen och de olika lokala förbunden är politiskt och religiöst obundna.

Medlemskap i Nyköpings Humanistiska Förbund innebär att man har fritt tillträde till alla föreläsningar och får Riksförbundets årsbok gratis samt har möjlighet att till självkostnadspris följa med på teater-/operaresor och dagsutflykter till kulturresemål.

Vi har gjort en folder med kortfattad information om vilka vi är i Humanistiska förbundet och vad vi har för verksamhet.

Program för föreläsningarna annonseras på Nyköpingsförbundets hemsida och skickas till medlemmarna per e-post (eller vanlig post, om du inte har epost). Våra program ska också finnas i kommunens evenemangsguide på webben.

Entré till föredragen är 50 kr bara om du inte är medlem i Humanistiska Förbundet. Vi har normalt inget förköp utan du betalar vid dörren. Obs dock att till resor och måltider krävs föranmälan och ofta även betalning i förväg.

Vill du bli medlem, kontakta ordf Fride Jansson
tel: 0702 435 882
epost:  humnykoping@gmail.com

Läs gärna mer om medlemskap och vad det innebär på en egen sida.

Välkomna

Styrelsen